Vi lever i en tid där allt fler drabbas av psykisk måendesvikt och där stress, ångest och nedstämdhet idag står för den största enskilda delen av samhällets totala sjukdomsbörda. När dessa rader skrivs ser vi inga tecken på en ljusning avseende denna negativa trend, snarare tornar det upp sig fler mörka moln på himlen och stormvarningar avseende vårt psykiska mående hörs nästan varje dag i media. Fenomenet är på inga sätt svenskt. Faktum är att WHO under en längre tid larmat om utvecklingen och redovisar siffror som pekar på att exempelvis diagnosen depression på många håll i världen har en närmast exponentiell ökningstakt. Parallellt med denna utveckling så har vi under samma period haft en stark ekonomisk tillväxt, vilket får en att ställa sig frågan hur vi kan må så dåligt när vi har det så bra? Teorierna som forskarvärlden presenterar är lika många som antalet forskare och rör sig från ett förändrat arbetsliv över förändrade sociala mönster till användandet av smartphones. Kanske är det så att vi ställer oss en fundamentalt felaktig fråga eftersom ingen verkar vara kapabel att hitta en röd tråd i de svar som ges? Kanske borde vi inte fråga oss varför lidandet ökat utan istället söka efter källan till frånvaron av välmående?

Psykisk ohälsa och psykisk hälsa är nämligen inte fram och baksida av samma mynt. Frånvaron av symptom på psykisk ohälsa ger inte automatiskt en god psykisk hälsa. Det är inte ens samma system i hjärnan som ligger bakom psykiskt lidande som psykiskt välmående, och ändå betraktar vi psykisk hälsa som en linjär motpol till psykisk ohälsa. Den kliniska psykologin har sedan andra världskriget utvecklat många effektiva behandlingsmetoder för symptomlindring parallellt med att vi under samma period fått tillgång till allt effektivare psykofarmaka. Trots dessa stora landvinningar försämras ändå vårt psykiska mående år efter år. Märkligt, eller hur? Men tänk om det nu inte är närvaron av lidande som orsakar problemen utan istället frånvaron av välmående? Om så är fallet har vare sig den kliniska psykologin eller farmakologin idag ett svar på hur vi ska kunna bryta den negativa trenden med allt mer frekvent måendesvikt hos befolkningen. Då måste vi vända oss till andra forskningsdomäner för att finna de insatser som har största effekt avseende att stärka den psykiska hälsan.